När hjärtat säger till får huvet säga va den vill

Tänkte här och nu ta tag i mig själv och skriva ett litet inlägg, som jag faktiskt hade tänkt tillägna min kära vän Maria (som jag, hör och häpna, pratar i telefon med precis just nu). Självklart är inlägget även till för andra också men eftersom jag nu troligtvis bara har en trogen läsare så är det inte mer än rätt att hon får ett eget inlägg (och för att hon tjatat på mig). Så nu sitter jag här ätandes på min Marabou schweizer nöt, på en måndag och skyller på att jag har anledning att tröstäta. Tragiskt med tanke på allas träningshysteri...Men men, jag är inte heller helt omöjlig. Gymmet gillar jag i måttliga mängder och det har jag väl ingen annan att tacka för än Maria som en dag för nästan två år sedan introducerade mig i muskelknuttarnas värld. Om jag inte har sagt tack så säger jag det nu i stället, och får ju inte heller glömma att jag ju har träffat många nya människor tack vare dig också. Nu när jag tänker efter har jag en hel massa att tacka dig för och inte bara dig heller för den delen. Men du är ju en av dom som faktiskt har stöttat och hjälpt mig genom dom två första åren på ssk-linjen och utan dig och våra andra klasskamrater skulle det inte gå. Så tack för det! Nu när jag ändå är igång med tackandet så kan jag ju säga tack för att du alltid ställer upp och finns där även utanför skolan, har ju som inte gått en dag under dessa två år som jag inte pratat med dig. Förutom den veckan du var i turkiet då förstås. Så kan ju säga att du har kommit mig väldigt nära under den här tiden.

Tänkte avsluta med några rader om hur grymt duktig jag (och troligtvis väldigt många andra) tycker att du är, en jävla grym brud som ger allt hon har och lite till för att kunna uppnå sitt stora mål med träningen. Oavsett vad det gäller så ger du alltid 100 procent, spelar roll om det är gymmet, skolan, jobbet eller vänner. Du ser alltid till att göra ditt bästa för allt och alla, otroligt imponerande. Sen är det ju inte alltid allting går som på räls men va fan gör det när du har alla möjligheter i världen att ge livet en fet höger när det behövs. Så fortsätt kämpa mot dina mål, du kommer klara det och du kommer göra det med stil. Tro mig! Och till sist, som du brukar säga till mig "När hjärtat säger till får huvudet säga vad den vill". Glöm inte det vännen min :)

Ja det var väl det jag hade att komma med idag, hoppas på fortsättning och kanske intressantare läsning till er andra. Tjing!